Kapitel 3 ''Drömmar om min älskade''
Har nu bestämmt att jag ska lägga ut ett nytt kapitel varje fredag så jag tänkte vara snäll och lägga ut nästa idag!! :D
Luta er tillbaka och njut...
Kapitel 3
Jacob och jag gick på en liten igenvuxen stig i skogen och pratade. Utan att jag tänkte på det sade jag det som jag har velat berätta för honom i sju år nu. Att jag älskar honom. Men såfort jag hade sagt det så kom Leah ut genom träden och ställde sig vid Jacobs sida.
- Han är min. Du hade din chans men du tog den inte. Jag trodde du hade kommit över honom nu när du vet att du aldrig kommer få honom, sade hon men han inte säga mer när Jacob lade varsamt ett finger mot hennes läppar.
- Det finns ingen annan för mig och jag är alltid din, sade han och till henne och gick då närmare henne.
- Jag älskar dig Leah, sade han och de kysste varandra.
Den morgonen vaknade jag i ett skrik av smärta och hela kroppen gjorde ont. Ingen del av mig verkade kunna överleva utan Jacob. Denna dag i skolan gick värre än gårdagen för jag blev kallad till rektorn för att jag inte lyssnade på lärarna och så fick jag kvarsittning av mr. Andrew. När skolan slutade skyndade jag mig ut på skolgården men reagerade när jag såg Jacob stå där med sin motorcykel. Jag visste inte vad jag skulle göra. Skulle jag gå fram till honom eller skulle jag bara åka hem? Men jag han inte tänka efter för mina ben började röra sig mot bilen och jag körde fort därifrån. Samma sak hände i några dagar tills jag slutade en dag och kunde inte se motorcykeln någonstans. Jag kollade runt på skolgården efter honom och såg honom sedan stå lutad mot min bil. Jag blev då som förstelnad men jag kunde inte gå fram till honom. Jag hade ju ingen aning om vad jag skulle säga för att ha ingnorerat honom och han hade säkert ringt fem gånger varje dag. Jag skulle precis börja springa därifrån men såg då tre långa tjejer gå fram mot mig. Det är skolans populära gäng. Den blonda tjejen var ledaren i gruppen och hette Ashley medans brunetten Amber och den svart håriga tjejen Jennifer följde lite efter.
- Reneesme. Vad är det med dig idag? Du är ju konstigare en vanligt och det trodde jag inte var möjligt, sade en av tjejerna till mig och resten började skratta.
- Det är mycket du inte vet om mig, sade jag och kollade mot Jacob och såg att han var påväg mot mig.
Jag bestämde mig då för att jag inte ville prata med honom och började då halv springa mot skogen.
- Nessie. Nessie stanna, sade han och kom en bit bakom mig.
- Ja Nessie. Vi hade inte pratat färdigt med dig, sade dem och började skratta.
När en av tjejerna vände sig om för att se vem som roppat på mig stod hon sedan med öppen mun när hon fick syn på Jacob.
- Hello handsome, sade den blonda av dem och alla hoppade på Jacob och ställde massa frågor om hans muskler och sånna saker. När jag kom in i skogen började jag värkligen springa allt jag hade när jag hörde steg komma mot mig.
- Reneesme. Nessie stanna, skrek han genom skogen men jag ville inte stanna.
Jag hörde hur nära han började komma och hoppade då upp i ett av träden där jag gömde mig i trädkronan. Jag såg sedan hur han kom närmare och närmare tills han stannade i närheten av trädet jag satt i.
- Nessie, jag vet att du är här. Jag måste prata med dig, sade han och började kolla runt i skogen efter mig.
Vad meningslöst. Varför skulle han lägga sib tid på att leta efter mig när han kunde åka hem till Leah. Tanken på dem tillsammans gjorde mina ögon fyllas med tårar. Sedan flyttade han sig så att han stod precis under mig.
- Snälla kom fram. Jag måste veta vad problemet är, sade han och satte sig ner mot trädet och tårarna svämmade över och börja rinna ner för mina kinder.
Det kom bara fler och fler och några av dem landade på Jacobs huvud. Han tittade upp och såg mig.
- Nessie är det du. Varför gömmer du dig från mig, sade han och jag började snyffta högt.
- Kom ner, sade han och jag gjorde som han sa men bara för att springa ifrån honom.
Jag kom inte långt innan jag kände hans grepp om mina axlar och snyfftningarna blev starkare.
- Vad är det som har hänt Nessie berätta, sade han och kramade om mig hårt.
- Jag kan inte berätta det för dig men snälla släpp mig. Jag måste hem, sade jag och han släppte greppet men bara för att titta på mig.
Då passade jag på att springa till min bil och körde sedan hem. Hemma var allting tyst för mamma och pappa var nog och jagade. Det var faktiskt en stor lättnad för mig. När jag kom in i mitt rum stängde jag fönstret och låste dörren. Jag ville inte få oväntat besök just nu för jag var tvungen att tänka igenom hur jag ska göra nu. Fortsätta ignorera Jacob kommer jag ju inte kunna hålla föralltid och det är ju andra i La Push som jag ville träffa. Jag saknar ju Emily och hennes mat och resten av flocken. Om Jacob står på parkeringen imorgon så ska jag följa med honom. Även fast det inte var så troligt att han skulle komma men jag får väll se. Jag får låta ödet bestämma och denna natt drömde jag också om Jacob och Leah tillsammans. Hela nästa dag gick jag då spännd för jag visste ju inte om han skulle komma eller inte. Så när skolklockan ringde så sprang jag ut på skolgården och han stod där. Så jag tog ett djupt andetag och gick fram till honom. Han hade inte märkt mig när jag gick fram så jag harklade mig och han såg mig då.
- Hej, sade jag blygt.
- Hej, svarade han och jag vågade inte kolla på honom.
- Vill du följa hem till mig, frågade han och räckte fram hjälmen och jag tog den.
Då fick han ett leende på läpparna och jag satte mig på motorcykeln bakom honom. När vi kom in välkomnade Billy mig som vanligt.
- Hej Reneesme. Det var länge sen man såg dig, sade han och sedan försvann vi in i Jacobs rum. Denna gång pratade vi inte lika mycket som vi brukar göra när vi träffas utan nu satt vi mest och glodde runt i hans rum. Han ställde några frågor om varför jag sprang iväg från honom och om det hade hänt något men jag svarade inte. När han förstod att han inte skulle få någonsting ur mig så gick vi hem till Sam och Emily för att få lite mat i oss. Man kan inte gå därifrån med tom mage. Det är bara inte möjligt. När alla satt vid bordet passade jag på att gå undan för att ringa mamma som jag redan hade ringt tre gånger. När jag hade fått nog av att se Leah och Jacob skratta och le tillsammans sade hej då till alla och Jacob och jag gick hem till honom igen. Vi satte oss på ett nedfallet träd utanför hans hus där vi började prata igen.
- Kommer du hem till mig imorgon då?, frågade jag och jag visste inte om jag ville eller inte.
- Såklart jag gör. Jag vill ju inte missa din födelsedag, sade han och vi log brett mot varandra.
Jag kan inte stå emot att le när han ler. Ingen ler som han och det får mitt hjärta slå snabbare. Det var när jag såg honom sådär som jag ville bara hoppa på honom och kyssa honom och inte bry sig om att han gillade Leah och inte mig. Men det fanns alltid i bakhuvudet att han inte gillade mig och det sårade mig. Jag kan inte klara att vara kvar där hos honom när jag inte vet om han gillar mig eller inte. Det går inte. Jag kommer gå itu snart om jag inte får veta det. Så därför åkte jag hem och låste in mig på mitt rum. Inte för att det skulle hjälpa ifall någon skulle vilja komma in men jag ville vara ifred. Den kvällen grät jag mig till söms, och som varenda kväll fanns Jacob i mina drömmar. Jag hade haft en liknande dröm för ett tag sen men den här var ändrad. Denna dröm började med att Jacob och jag gick längst stranden och han strök bort håret från mitt ansikte men sen ändrades det. Jacob gick bort från mig.
- Jag vill inte träffa dig mer, sade han allvarligt. Jag älskar dig inte och har aldrig gjort det. Det är ingen mening med att komma till La Push mer för du har inget längre att göra här. Sedan gick han iväg och lämnade mig kvar där.
Skulle nu bli glad om ni skriver lite om vad ni tycker om den.
Det spelar ingen roll om det är negativa eller positiva.
Vill bara veta vad ni tycker så att jag kan bli bättre..
Snälla!?
jätte bra <3333